TÄSSS.E

Jag är medveten om vad rökning gör med människor. Jag har sett på pappa hur otroligt svårt det är att sluta. Ändå började jag själv röka, så jävla onödigt. I början handlade det mest om feströkning och något beroende kände jag inte av. Det var mest en kul grej och jag visste att jag skulle kunna lägga av när som helst. Men nu, fem år senare, känns det inte lika enkelt längre. Jag skäms över att jag röker, jag hatar den stinkande lukten som sätter sig i mina kläder och jag är livrädd för att bli dödligt sjuk på grund av min egen dumhet. Om jag skulle kunna spola tillbaka tiden skulle jag aldrig testat. Det är så jävla onödigt.
Jag försöker minska ner och det har faktiskt gått hur bra som helst. I förrgår rökte jag bara en enda cigarett och igår ingen alls. Jag är skitstolt över mig själv. Men just nu sitter jag här och har världens abstinens, så jag vet inte.. Jag önskar att jag kunde säga att jag har tagit min sista cigg någonsin, men jag vet att det skulle vara en lögn.
Jag vill inte vara en äcklig rökare, jag vill inte vara en dålig förebild och jag vill inte dö i förtid. Därför ska jag kämpa. Det ska jag verkligen.