Älska dig själv - till en viss gräns

Äntligen är det helg! Jag har längtat sönder mig. Längtan har mest bestått av att få sova och vila, jag är helt uttömd på energi och somnade x antal gånger på bussen hem. Dreglade gjorde jag säkert också, typiskt mig.
Ikväll ska jag göra så lite som möjligt, äta god mat och kolla på någon film skulle jag tro. Kanske kommer Amanda hit en sväng också? Vi får se.

Appropå ingenting, kom av en slump in på en tjejs blogg förra veckan. Jag har aldrig hört talas om bruden innan, men enligt henne själv så är hon värsta bästa bloggkändisen. Aldrig i mitt liv har jag stött på en sån bimbo. I nästintill varje inlägg skriver hon om hur fantastiskt underbar och snygg hon är, hur mycket hon älskar sig själv och hur avundsjuka alla andra är på henne. Seriöst, jag får kväljningar, känner kräkssmaken i munnen. Blä, vidriga människa. Hennes osäkerhet lyser rakt igenom. Du älskar dig själv, visst. Jag slår vad om att du får orgasm varje morgon när du tittar på dig själv i spegeln. För du är ju så jävla snygg och alla andra tjejer är avundsjuka på dig. Självklart är det så. Ärligt talat, en mer patetisk människa är svår att hitta. Och jag tänker inte skriva ut hennes namn. Jag tänker inte hjälpa henne att få fler besökare och "fans" som hon skulle säga.

Med detta menar jag självklart inte att man inte ska älska sig själv, för det är jätteviktigt. Om du inte älskar dig själv kommer ingen annan heller kunna göra det. Jag tycker att jag är söt och fin för det mesta, jag är trygg i mig själv och har inte dåligt självförtroende. Men, jag (precis som de flesta andra) skulle aldrig drömma om att sitta här och skryta om mig själv och säga hur mycket jag älskar mig själv och mitt fantastiska utseende. Vem fan skulle bry sig? Kul för henne, typ. Folk tröttnar. Seriöst, lägg ner med det där egosnacket. Skriv en bok eller nåt.

Ps. Vad hände med våren? Ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0