Kommer jag någonsin bli den samma igen?

Jag hatar mig själv för att jag gör såhär mot mig själv. Jag vet ju hur ont det gör i mig och hur ledsen jag blir, men ändå kan jag inte låta bli. Det gör inte saken bättre, snarare tvärtom. Jag blir bara sårad och ledsen och gräver bara gropen djupare. Ångesten och nedstämdheten får inte äta upp mig, det tillåter jag inte. Men om hjärtat krossas, blir det någonsin helt igen? Läker tiden verkligen alla sår? Vissa dagar tvivlar jag på det. För detta är förjävligt.
Jag måste släppa det här nu. Lägga det bakom mig och gå vidare. Även om det är väldigt svårt och gör ont. Väldigt, väldigt ont.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0